Det känns ju bara sjukt. Älskar att ha folk nära när jag sover, det känns så tryggt då. Men fantastiskt att få krypa ner under ett riktigt duntäcke i sin egna, nybäddade säng! Sjukt också att klockan är strax före midnatt och det inte ens är kolsvart. Det känns ju bara underbart! Tog en prommis med vovvsan vid 21 och då sken solen fortfarande starkt på himlen. Man är ju van vid bäckmörker från 18. Det är en grej jag verkligen älskar med Sverige!
Idag kramade vi hejdå till mormor och morfars hus i Katrineholm. Så många fantastiska minnen vi har därifrån, det kändes lite tungt att lämna minsann!
