... Senast jag var här rann tårarna hejdlöst. Det var med ett sorgset hjärta, fruktansvärd förtvivlan, panikartad förvirring och en 4 timmars tågresa framför mig. Jag stod på spåret, han stod vid bilen, vi tittade på varandra på håll och han skrev i ett sms att jag inte skulle vara ledsen. Då var det lättare sagt än gjort. Idag känns alla de åren som en dröm. Livet gick visst vidare trots allt. Heja livet! 


Det känns alltid konstigt att bli påmind, kommer det vara så resten av livet? Idag känner jag mig jävligt fab trots allt, och det är ändå huvudsaken! #saturdaymood 🕶🎧 


Kommentera

Publiceras ej